Det har gått ungefär 15 timmar sen det stod klart att HV71 är svenska mästare 2010 och jag har fortfarande inte riktigt förstått att det laget som finns i mitt hjärta har vunnit. Precis som Davidsson igår väntade på att domaren skulle blåsa för en till sudden death period väntar jag på match i Jönköping imorgon.

Det går verkligen inte fatta vilka människor som finns i detta laget. Per Ledin spelade heal finalserien med ett trasigt korsband, det kräver sin man. Snacka om vinnarskalle. Oscar Sundh fick ett skott på foten och haltade i båset hela matchen igår och han har antagligen en pricka i foten efter det. Tjurskallar finns det gott om i HV.


Det finns mycket man skulle kunna skriva om detta lag men just nu känns ord överflödiga. De är bäst när de gäller och de har de visat ännu en gång. Just nu känns det extra fint att ha ett blå/gult/vitt hjärta!