Vet inte vad jag ska säga om dagen. Det ska vara den första dagen på sommaren och ja bättre än så skulle det väl inte kunna bli egentligen. Men morgonens händelser gjorde att jag har haft ångest större delen av dagen. Det blev bättre av en mycket trevlig eftermiddag med Stefan och han inlivade lite hopp i mig men ändå inte. Jag vet att det bara handlar om döda ting och pengar men det gör det inte bättre för det.
Nu sitter jag här och väntar på att min karl ska komma hem. Känner mig väldigt ensam utan honom här. Speciellt när ångesten fyller mitt sinne och jag bara vill att han ska hålla om mig och säga att allt kommer bli bra även om jag kommer säga emot honom. Men det knns i alla fall lite bättre med honom i närheten.
